Feltillverkade styrstål!

I dagens tider, vi pratar 2009, är det lite svårt att få tag på riktiga äkta ockelbostyrstål från 60-70 talet då efterfrågan på dessa i många år varit alla skoterförares största och innersta våta dröm.

Förra helgens stora begivenhet, ovalbaneracet och startskottet på burkarcupen höll på att sluta i stor katastrof för Team Barockaas. Ovalbanan, som per definition är oval och utspelar sig på en frusen travbana är väldigt isig, och då menar jag ISIG.

Detta kom naturligtvis inte som någon överraskning då vi redan ifjol konstaterade just detta.

Orginala styrstål till tex en ockelbo Trioman -68 växer dock inte på trän.

 

Ockelbos formidabla styrförmåga och följsamhet bottnar i specialgjutna stystål som man tillverkade i Ockelbo under dess storhetstid dvs 1964-1980 (emedans de fortfarande var orangea) och vässades på en äkta svensk slipsten av självaste OckelboLundgren. Tyvärr har styrstålens prestanda kommit till var mans kännedom varvid flertalet av dagens skoterförare (alla kategorier) jagar med blåslampa efter just sådana styrstål att använda på sina nyskotra!!!

Man behöver inte heta Einstein för att begripa att tillgången på dessa unika reliker kommit att begränsas något fruktansvärt. Som tur är så har vi i Barockaas lyckats komma över ett antal av just dessa fantomstyrstål, men vi valde att spara på dessa inför den stundande Sadelidresan på karta och kompass, då livet självt ställs på spel.

Vi tänkte att på Ovalbanan räcker det med sparkarmäjjor som man svetsat fast under skidorna så har man nog all den styrning som behövs för att besegra ärkefienderna DirtyFingers.
Ack vad vi bedrog oss, sparkarmäjjorna var nedslitna redan efter profileringsvarvet, bränslet var slut i svetsen och tiden hade runnit ut.

Vad hände då?


1: De frustande ockelbomotorerna vann i alla sammanhang starten. (utom Pastorn!? men det är förarfel)
2: Första kurvan kom, alla svängde utom...  vi.
3: Upp i vallen, in i "modden" tillsynes hjälplöst långt efter.
4: Harvande på plogvallen lyckas vi efter stort bemödande komma in på banan igen.


5: Ny raksträcka, snart först igen
6: Kurva?...

Dirty Fingers å andra sidan svängde så det stog härliga till, lyckades hålla full spya genom alla kurvorna. Varför då kan man fråga sig?

Jo, de hade budat på de sista kända Ockelbostyrstålen på Tradera, skeppat hem dom från USA till ett overkligt högt pris, applicerat de under skidorna och vips, så kom styrningen till dom som genom en våt dröm.

Man kan inte annat än att gratulera DirtyFingers till deras framgångar under Burkarcupens initiala tävling. Men kom ihåg en sak era landsförrädare, vi har också orginala styrstål från ockelbo! Monterar man dessa på en vanvördig Lynx kommer de att i ren självbevarelsedrift frånstöta sig slaggen i era Finska vämjeliga avarter, och inom två veckor slutligen lossna helt, för att aldrig mer gå att använda på en Lynx (de lär sig läxan snabbt) Dessutom är våra styrstål alldeles nya i kartong och ni vet aldrig när vi väljer att använda dom. (Det är TRE veckor till nästa tävling!)

Slutligen kan vi konstatera att DirtyFingers vann det första slaget, njut av berömmelsen så länge den varar. Eran tid på toppen är beräknad, och klockan tickar.

Parantes:

Nå, hur gick det då för S&R racing team? Faktum är att det gick så dåligt att det känns taskigt att skriva något om det. Kolvar flög all världens väg och Yamahaskotrarna gick i allmänhet svagt, även fast en del körde med hjälmar i den rätta färgen. Nu ska vi inte lög alldeles för mycket utan faktum är att en av deras skotrar gick något fruktansvärt ursinnigt snabbt på ett av kvalracen. Men tyvärr är det ju verkligheten så enkel att dessa asiatiska skapelser helt enkelt inte är tillverkade för våra kalla bistra förhållanden, och inte håller längre än högst fem minuter på maxQ,

Som en tröst för våra styrningsproblem lät vi frustrationen gå ut över dessa vilsna yamahasjälar och skickade helt enkelt hem dom.

DS.

Bålforsen Armbraking Racing Ockelbo Allaktivitetssällskap